I fredags var det lugnt, kanske lite för lugnt. Väl hemma efter jobbet gick jag runt i cirklar här hemma och var rastlös men orkade samtidigt inte ta tag i något större projekt för kvällen. Beslutade mig till sist för att baka scones (!) …fast insåg ganska snabbt att det skulle bli svårt med tanke på att vårt kök är nedplockat i molekyler för renovering och det enda som finns att använda är mikro, kyl och frys. Scones i mikron är inte jättegott så jag dödade den idén rätt snabbt. Fick snällt ställa tillbaka ingredienserna igen och slösurfa resten av kvällen. Hade ingen att tracka heller, resten av familjen är på semester i Thailand så huset är skrämmande tyst.
På lördagen vaknade jag av joursamtal klockan 9:03. Det var ett ganska lättlöst ärende så jag återvände till sängen ett par minuter senare. Nästa gång jag vaknade så var det av hantverkare som sågade och hamrade i köket. Första tanken var "jordbävning" innan jag insåg vad det egentligen var som skrämt liv i mig.
Senare under eftermiddagen tågade jag till Stockholm. Kvällen var dedikerad Sofia som just fyllt år och tagit körkort. Innan dess träffade jag dock Johan och hans föräldrar som är uppe på besök i huvudstaden. Vi tog ett glas vin på Sky Bar och pratade lite strunt. Följde sedan med dem till Skånegatan och restaurang Koh Phangan där de planerade att inta sin kvällsföda. Tanken var att följa med och ta en drink i väntan på att Johan & co skulle få ett bord, men vi vände redan i dörren när vi såg hur många det var före oss som väntade. Chansen till ett bord innan köket stängde var nog rätt kört, så vi beslutade oss för att dra till Fridays på Östermalm istället.
Födelsedagsbarnet och Emelie...
På Fridays blev det toktrevlig middag med Sofia, Emelie, Malin, Malene och Jessica (middagsdate med fem tjejer samtidigt händer inte varje dag… 🙂 och sen drog vi till
Berzelii Bar. Så här långt var kvällen väldigt lyckad, men vände väldigt snabbt efter 15-20 minuter inne på Berzelii. Någon sprutade tårgas över baren (vilken hemsk upplevelse!) och vi blev anklagade för det hela. Bland annat blev Sofia ofredad och hotad av vakter i ett enskilt rum helt oprovocerat och utan anledning. Hela Berzelii-grejen är en historia för sig som Sofia
skrivit ner så bra själv så jag utvecklar inte det här och nu. Polisen får ta hand om resten.
Efter incidenten på Berzelii kändes kvällen så gott som förstörd och avslutad, vi var en stund på en efterfest vid Karlaplan men kände inte för att vara kvar så vi tog oss till Max vid kungsan där Sofia och Jessica jobbar, åt och pratade en del och hade det rätt bra. Vid det här laget hade både Jessica och Emelie droppat av, kvar var jag, Sofia och Malin.
Vid sexsnåret på morgonen åkte tjejerna hem och jag tog mig genom stockholmsmorgonen till jobbet för att tillbringa någon timme sovandes i våra sackosäckar. Missade 8:55-tåget och åkte med 10:55 hem. Vid det här laget var jag i ett tillstånd som snarare kan klassas som halvdöd än trött och väl hemma kastade jag mig på sängen för att få några timmars sömn… trodde jag. PLING-PLONG sa det om dörrklockan och utanför stod mormor och morfar som visst ville komma och socialisera litegrann. Gah!
Nåja, det blev några timmars sömn sen och här sitter jag nu i en allt för stor t-shirt och känner mig dåsig. Vet inte riktigt hur man summerar en helg som innehållit precis allt; rastlöshet, party, tårgas, idiotiska vakter, trevligt sällskap, god mat, alkohol, minusgrader, sömn i en sackosäck och en liten men tydlig söndagsfrossa idag. Kanske som en ovanligt händelserik helg? Lite jobbigt med spår av tårgas i halsen fortfarande, men den försvinner väl förhoppningsvis till imorgon.
Så här kallt var det i Stockholm i fredags… snöflingor (nästan) lika stora som pingisbollar och en isande vind mötte mig på väg till jobbet. Och jag blev som vanligt Robin med röda mulen.