Arvika: Blött, regnigt och udda musik

foto: Sami Tolonen/Radioseven

Jag och Jesper tog oss en liten dagsutflykt till Arvikafestivalen, där våra kollegor från Radioseven sänder live.

Det var precis som förra året; ett extremt lokalt regnmoln över festivalområdet (beställer arrangörerna regnet eller är det bara ren (o)tur?), mycket blandat folk och musikstilar, och hela världens matkulturer samlade i ett antal olika restaurangtält. Fantastiskt.

Jag hann inte se något helt uppträdande, förutom något nytt lovande rockband på alternativscenen. Däremot, precis innan vi drog oss hemåt igen, började Robyn spela och de 3 minutrarna jag hann höra lät faktiskt riktigt bra. Tjejen har en sjukt skön röst.

Trodde jag skulle stöta på Martin också, men kom inte närmare än ett par sms… bättre lycka nästa gång.

Arvikafestivalen är kul och intressant, men att åka dit som deltagare är nog inte riktigt my cup of tea. Det räcker gott att vara där som journalist.

Om kvällstidningar och pilska regenter

Alltså, det är ju nästan så att man blir tårögd.

Jag kan nog inte bli förvånad över vad Aftonbladet och Expressen hittar på längre, så jag sitter istället och fnittrar åt deras dumheter.

Kung Carl Gustaf råkar ha handen lite för långt ner på Helena Paparizous rygg när de kramas, en fotograf råkar få en bra vinkel och VIPS! Plötsligt har vi löpsedlar och rubriker i storlek med bombningarna i London förra veckan. Dessutom – som pricken över i:t – slänger man in den fruktansvärt relevanta frågan ”Har kungen handen för långt ner på Helenas bak?”. Å nej, tänk om svaret blir ja!

(Vad är för långt förresten? Är det när läsarna tycker att CG ser pilsk ut och verkligen visar hur mycket han njuter av att ha handen på den grekiska sångerskans rumpa? Patetiskt.)

Var det någon som ens noterade att flera hundra människor dog i en tågkrasch i Pakistan för ett par dagar sen? Just det. Aftonbladet valde att lägga den rubriken i liten font långt ner på sin hemsida.

Man kan tycka jag ger mig på och bryr mig alldeles för mycket om kvällstidningarna helt i onödan. Och ja, jag erkänner, det är kanske slöseri med energi. Problemet är bara att jag blir frustrerad när jag ser att folk verkligen köper skiten? Om någon har svaret på varför, kan ni väl dela med er. Snälla. Jag vill veta.

Åh, förresten. Missa inte det högaktuella scoopet om den nakna fotografen på Öland som kan vara anställd av Aftonbladet. Tack, Dagens Media!

Fredagsfyran v28 2005

Blogger har strulat hela dagen men här kommer iallafall, sent omsider, mina svar på Fredagsfyran:

1. Vilket förhållningssätt skall man ha mot sitt barn? Sträng lärare, kompis, förebild eller något annat?
Man ska inte vara något annat än just en förälder, vilket väl är en blandning av allt det ovan nämnda; en sträng lärare som uppfostrar, en kompis och vän att anförtro sig åt, och så förebilden som barnet ser upp till.

2. Vems ansvar är det och hur rättar man till det om man uppfattar att ens barn börjar komma snett?
Föräldrarna har naturligtvis ett stort ansvar, det allra största! Man kan även lägga lite ansvar på barnet själv. Detta ansvar ökar proportionellt mot åldern – ju äldre barnet blir, ju mer bör man släppa över ansvaret på barnet.

3. Är det en rättighet att ha barn?
Absolut inte. Det är ett ansvar att ha barn, och kan man inte ta det ansvaret har man ingen rätt att sätta ett liv till livet. En självklarhet.

4. Hur gör man för att ge ett barn en så bra start i livet som möjligt?
Jag tror man måste ha erfarenheten själv för att svara på den här frågan. Jag har inte den erfarenheten och ber därför att få vänta ett par år innan jag uttalar mig.

Nåt stämmer inte

Ehm. Jag låg nyss och sov i min sköna säng och drömde konstiga drömmar om att min tv levde ett eget liv och satte på sig själv mitt i natten.

Plötsligt vaknade jag av ett konstigt ljud. ”Nää, det kan inte stämma”, tänkte jag men jodå. Det var ljudet av min skrivare (!) som helt av sig själv stod och skrev ut ark efter ark efter ark…

Jag har inte ens vågat gå upp och se efter vad som står på de utskrivna arken, utan ligger vettskrämd och yrvaken i sängen och skriver med mobilen.

Hjälp! Snart blir jag väl anfallen av tvättmaskinen också…

”Ont ska med ont bedrivas”

Flyg- och höjdrädda internetmamman Annica Tiger ska, trots sina fobier, hoppa tandemhopp från 4000 meters höjd.

Jag skulle aldrig våga mig på något sånt! När jag väl befann mig i planet skulle jag svära över hela idén med att hoppa från flera tusen meters höjd och utsätta sig för en totalt onödig risk. Skulle nog kräkas ur mig något i stil med ”Det är bara dumma idioter som utsätter sig själva för sånt”. Ändå har jag ingen särskild flyg- eller höjdrädsla, bara avsky mot höga farter och risker.

Men jag avundas Annica ändå, det är riktigt modigt. Go, go, go!

3 = 0

Idag rann bägaren över.

Jag har ett enormt tålamod när det gäller ny teknik och företag som driver på marknaden, men efter två år och säkert hundratals samtal till 3s kundtjänst och fortfarande ingen förbättring av något, ger jag nu upp och byter operatör.

Ringde 3 och försökte komma fram till någon bra lösning, då jag fortfarande har ett par månader bindningstid kvar, men det lyckades jag inte med. Det var kalla handen direkt, trots att han såg alla mina ärenden i databasen. Utöver detta har 3s nät legat nere större delen av arbetsdagen idag – jag har med andra ord varken kunnat ringa eller ta emot samtal/SMS på mitt företags officiella telefonnummer på hela dagen. Inte heller har man kopplats till telefonsvararen, utan bara fått höra något skumt felmeddelande eller spärrton. Illa! Riktigt, riktigt illa.

Nu väntar jag på en offert och förslag på bra telefonnummer från Tele2Comviq. Jag har avskytt dem i flera år, sedan jag bytte från ett struligt Comviq Kontant, men efter rekommendationer från vänner och bekanta, föll valet ändå på dem. Dessutom har de sjukt bra priser.

Kul överslagsräkning:
Med 3 betalar jag idag ca 14080 kr om året.
Med Tele2Comviqs företagsabonnemang betalar jag ca 6768 kr om året.

Jag sparar således ca 7312 kr per år, bara på att byta operatör. Som en bonus kanske jag även kommer kunna ringa med min mobiltelefon, till skillnad från idag. Helt sanslöst.

I’ll keep you informed.

PTS skyndar på Telia

Äntligen! Idag kom IDG/Computer Sweden med ett glädjande besked.

Post- och telestyrelsen, PTS, har idag meddelat Teliasonera om att fristen för att erbjuda adsl utan krav på teleabonnemang har gått ut och snart hotar böter.

Ja, det var väl på tiden. Telia måste faktiskt lära sig en läxa nu, man kan inte hålla på med översittarfasoner hur länge som helst till. Och vilka ursäkter sen!

Företaget har i sina klagomål till PTS sagt att det inte är möjligt att införa den nya modellen förrän i april 2006. Detta eftersom företaget först måste avsluta ett stort pågående projekt att byta logiken från att vara baserad på telefonnnummer till att vara adressbaserad.

Vaddå ”måste avsluta ett stort pågående projekt”? Hörrni, skärp till er (eller ”nyktra till” som Jens skulle säga). Ni har inte varit en myndighet sedan 1993!

Faktum är att de haft fem månader på sig från att PTS senast sa till dem – och då utfärdade en tidsfrist på tre månader. Två månader för sent svarar Telia med ett blankt och trotsigt ”nej, det tänker vi inte”. PTS verkar nu börja förstå att man inte kan dalta med Telia utan måste ta i med hårdhandskarna för att det ska hända saker.

Jag blir så less på ”statliga” företag som dels blir favoriserade av myndigheter, men även utnyttjar detta till sin fördel medvetet.

Hurra för gammalt skräp!

För några år sen hade jag en egen hemsida på adressen robin.rocas.net. Där fanns något som kallades ”veckoboken”, där jag skrev ett litet inlägg varje vecka. Motsvarigheten till dagens blogg, kan man alltså säga.

Tack vare Web Archive hittade jag min gamla fina hemsida och har nu suttit och lagt in alla inlägg jag kunde hitta (fram till juni 2001). Jag har även varit duktig fört över några av alla de dagboksinlägg jag skrivit på LunarStorm genom åren. Inget intressant alls, men kul att ha kvar.

Och nej, kvaliteten på inläggen håller kanske inte någon vidare standard, men tänk på att jag var 14-15 år när jag skrev dem.