Torsdag, skratt, kvavt och hår

Jag vet inte vad det är för fel på mig idag. Jag skrattar åt allt och alla och de mest torra skämt blir hysteriskt roliga. Förmodligen är jag extremt övertrött, alternativt så hade någon blandat rosa piller i mitt morgonkaffe. 06:55 ringde jobbet med tekniska problem imorse och det första jag gör är att asgarva innan jag svarar. Det skrattet var nog dock mer i stil med "Det är inte sant…"

Nåväl. Jag, Johan och Johans kollega hade det trevligt i Kungshallen igår. Nu har även jag fingrat på en iPhone, det är väl något man bör ha gjort innan man dör? Jobb väntar resten av dagen och det är sådär äckligt kvavt och klibbigt i Södertälje idag. När ska den där sköna sommarvärmen komma egentligen?

Förresten, jag är nyklippt. Tröttnade på mitt självlockiga, tjocka, risiga hår som tog evigheter att bråka med på morgonen. Nu fick det bli kort igen. Här är en bild från tåget imorse:

Snart blir det Skåne och en kortis till Paris. Kanske borde packa… eller vad säger du Erik?

Politik är inte längre höger eller vänster

Idag hittade jag ett intressant test på nätet – Political Compass. En form av politiskt koordinatsystem som säger mer om ens värderingar än den traditionella höger/vänsterskalan. Man får svara på en hög med värderingsfrågor som sedan ligger till grund för placeringen på nedanstående bild.

Personligen kan jag väl tycka att 62 frågor är ett lite väl klent underlag, men det ger iallafall en fingervisning. Vissa frågor får man fundera en stund på, för det går inte att ducka; det existerar nämligen inget "vet inte"-alternativ.

X-axeln (vänster-höger) visar ståndpunkten i ekonomiska frågor och Y-axeln i sociala dito. Uppenbarligen gör jag Nelson Mandela och Dalai Lama sällskap i den nedre vänstra rutan.

 

Resultatet förvånar mig lite, men som med alla av dagens politiska webbtest så tar jag det med en nypa salt.

Två år med blogg

Nu har jag bloggat i nuvarande form under dryga två år. Ganska snabbt insåg jag att bloggen är perfekt självterapi i de stunder när jag är arg, ledsen, upprymd eller bara sjukt sugen på att skriva.

Det är nästan uteslutande för min egen skull som jag bloggar och inte för att många ska läsa. Att ha ett par hundra läsare per dag är dock en väldigt trevlig bonus även om jag fortfarande är lite förundrad över hur intressant mitt liv och mina tankar verkar vara. Totalt har jag skrivit 409 inlägg; 251 förra året och 158 detta. En nergång i antalet inlägg, med andra ord.

Den 7 juli 2005 sen smällde terroristbomber i London. Om det och sjuka resonemang i rättssalen vid våldtäktsmål bloggade jag för exakt två år sen. Ungefär ett år senare, den 9 juli 2006, fick Winamp berätta vem jag egentligen är. På dessa två år har jag bland annat hunnit med att:

vara ganska jättesjuk,
få ny njure,
börjat jobba med riktig radio,
försökt byta mobilabbonemang,
skrikit ut ilska i bloggen
och ägnat en hel kväll åt en radioantenn

Undrar hur de kommande två åren kommer se ut?

Mina fötter har sjunkit till kloakerna

Inleder eftermiddagens sändning starkt med prat om jordgubbar, kreditkort och kvällens konsert i Södertälje. Sen händer det som inte får hända. Jag glömmer att stänga av mikrofonen.

Där står jag, killen med Sveriges mest avskyvärda sångröst (tro mig), och vrålar till Toploaders ”Dancing In The Moonlight” så det hörs över hela Storstockholm.

Skjut mig någon?

Status

Saker som förekommer mycket i mitt liv just nu:

  • Radio
  • Studiobygge
  • Sladdar
  • Telefonerande
  • Tekniskt strul
  • Obehagliga hörlurar
  • Tåg-, buss och taxiåkande

Saker som förekommer alldeles för lite i mitt liv just nu:

  • Sömn
  • Mat
  • Bloggande
  • Socialt umgänge

I’m working on it och hoppas på bättring snart…