Det är lite svettigt på jobbet just nu. Därför söker vi nu förstärkning till personalstyrkan hos ett av Sveriges största webbhotell. Är du det proffs vi söker inom Windows- eller Linuxhosting alt. kundsupport, hojta till för mer information!

Vi söker:
1 st Windowstekniker
1 st Linuxtekniker
1 st supporttekniker

Alla tre är heltidstjänster på kontoret i Liljeholmen (Stockholm).

Idag kom jag på mig själv med att, för tredje arbetsdagen i rad, genomgå följande procedur på jobbet:

1. Går in på toaletten och stänger dörren
2. Trycker på lysknappen trots att lampan redan var tänd innan
3. Blir smått chockad av att lampan släcks och tittar uppåt av ren reflex
4. Funderar bekymrat i 5-10 sekunder och inser sedan mitt misstag

Herregud! Ibland undrar jag över om jag skulle klassas som ”vid mina sinnens fulla bruk” i en rättegång…

Snart dags att byta tema på bloggen. Det känns inte riktigt som att de snötäckta grankvistarna ovan stämmer överens med vädret i den faktiska verkligheten. Här i Strängnäs bjöds det idag på strålande solsken från en klarblå himmel. Hade jag rest hit i tidsmaskin eller vaknat upp ur en lång svår koma hade jag varit helt övertygad om att det var april månad som jag vaknat upp till och inte den 27 januari. Ska man skratta eller gråta? Jag vet inte och därför låter jag bli och konstaterar bara faktum.

Just nu är jag inne i en rejäl bloggsvacka. Vana bloggare där ute förstår precis vad jag menar och säkerligen också hur det artar sig. Man surfar in på sin egen blogg en, två eller sju gånger om dagen för att läsa de senaste kommentarerna. Snabbt inser man att antalet kommentarer hänger ihop med hur ofta man bloggar. Sedan grips man av lite ångest för att man inte skriver mer, längre och oftare för att till sist intala sig själv att det är för mig själv jag bloggar, ingen annan. Nåväl, snart kommer nog lust, tid, ork och inspiration tillbaka. Hasta la vista, baby!

I övrigt är allt precis som vanligt. Mycket att göra, många trevliga människor runtomkring mig men alldeles för lite tid till att umgås med dem. Ännu har ingen löst världsfreden, människan letar fortfarande efter ursäkter för att slippa spara på miljön och erbjudanden om små söta blå viagrapiller dimper fortfarande ner i min mailbox i tid och otid. Än behöver jag dem inte men man kanske borde bunkra upp för framtiden?

För tillfället sitter jag, bokstavligt talat, mitt i en enorm hög med papper mitt på golvet i mitt sovrum. Så här års handlar nämligen en stor del av min vakna tid om ekonomin i de företag jag driver. Det är samma sak varje januarimånad: bokföring, redovisning, utrensning. Häftstift, hålslagare, gem. Blanketter, skatter, kontoutdrag och engagemangsammanställningar. Urk och fy! Snart är det över för den här gången.

Avslutar detta nattliga svammel med en bild på min kära vän och kollega Richard. Tröjan fick han av mig nyligen (kunderna älskar den!)

Med det ber jag att få önska godnatt. Imorgon är en annan dag…

Hej Robin! Jag menade inte att snoka på Eniro.se, men kände att jag ville kontakta dig-hoppas det är rätt person nu-du som jobbade på FAVORIT.FM! Mitt namn är X och bor på Ekerö i STHLM-Ville bara säga att jag SAKNAR dig på FAVORIT-Du var så BRA!!!

Sitter och bläddrar igenom bilderna från gårdagens fest i Ystad och hittar ovanstående bild som föreställer två av mina närmsta vänner. Med den vetskapen kan man börja fundera på i vilka kretsar jag egentligen umgås men jag kan försäkra att det är helt okej människor vi pratar om. Möjligen galna och utan några som helst gränser, men helt okej.

Helgen spenderades alltså i Skåne. Jag och Sofia brummade ner med bilen i fredags kväll och var framme hos Erik i Sösdala sent på natten. Efter alldeles för lite sömn bar det iväg söderut. Vi fick en guidad biltur runt Österlen som är otroligt vackert oavsett tid på året.

Gårdagkvällen tillbringades hemma hos Anna H Kameltå och Fille i Ystad där det bjöds på plockmat, dryck och trevligt sällskap. Jag var nykter hela kvällen och kunde då notera att alla i sällskapet hade med sig minst en kamera till festen. Det borde därmed finnas extremt många bilder från spektaklet. Kvällen är troligtvis dokumenterad in i minsta detalj; varenda skrymsle i lägenheten har plåtats och minsta handrörelse finns på bild. Lite läskigt vid närmare eftertanke.

Idag gick resan hemåt igen. Fia slog rekord i sin Renault och körde Sösdala-Strängnäs på fem och en halv timme, om man räknar bort den tillfälliga sinnesförvirringen vid A6 i Jönköping samt matintaget i Linköping. En betydande del av bilfärden gick åt till att lokalisera närmsta MAX-restaurang (inte ens Eniro kunde ge ett vettigt svar) samt att försöka förstå sig på bilens inbyggda radio som inte alls uppförde sig logiskt.

Det var onekligen skönt att få komma bort lite, att bara ta en paus från vardagen i några dagar och slappna av i landets skönaste område utan att behöva tänka på jobb. Hoppas det blir av snart igen.

Bilderna nedan: Jag och Sofia samt värdparet Anna och Fille