En anka kom in i en bar och frågade bartendern;
– Har ni bröd?
– Nej!
– Har ni bröd?
– Nej, sa jag.
– Har ni bröd?
– NEJ!
– Har ni bröd?
– NEJ, din dumma jävel.
– Har ni bröd?
– Frågar du om vi har bröd igen så spikar jag fast dig på väggen!
– Har ni spik?
– Nej!
– Har ni bröd?
Det har idag skrivits mycket i svenska medier och bloggar om Feministiskt initiativ och särskilt om en av punkterna ur deras nya partiprogram.
Fi vill avskaffa det traditionella äktenskapet och ersätta det med en ”samlevnadsbalk” där två eller fler personer lever ihop oavsett kön. Det gamla begreppet ”äktenskap” skulle i så fall försvinna. Istället skulle ”personer som lever ihop och kan antas ha gemensam ekonomi och gemensamt ägande” kunna ingå samlevnad.
De flesta som yttrat sig har gjort det starkt kritiskt och i princip gett upp allt hopp om att Fi ska kunna komma med något bra, någonsin. Jag, däremot, tycker faktiskt helt annorlunda. Varför skulle man inte kunna förändra något så förlegat och fullständigt onödigt som äktenskapet? Varför säger det faktum att något pågått hundratusenmiljarder år, att det måste fortsätta så i all evighet? Världen förändras! Definitionen av en familj förändras. Vi lever inte alls som vi gjorde för hundra år sen.
Problemet i just det här fallet tror jag ligger i hur media valt att framhäva förslaget. Man har lagt den stora tyngdpunkten på att Fi vill göra det möjligt för fler än två personer att officiellt leva tillsammans (oavsett kön dessutom hemska tanke). Just detta tror jag äcklar det svenska folket – på felaktiga grunder. Allt handlar inte bara om sex!
Den idylliska familjebilden med mamma-pappa-barn är inte längre självklar. Idag kan det lika gärna vara mamma-mamma-barn, mamma-styvappa-barn eller varför inte mamma-styvmamma-andra-familjen-och-kanske-en-tredje-familj-barn. Det gäller att anpassa samhällets normer och regler till hur samhället faktiskt ser ut, inte hur man tycker det borde se ut eller hur det varit tidigare.
Generellt sett gillar jag idéer som försöker förnya och fräscha upp gamla dammande traditioner. Det här var en klockren sådan, och jag tycker det är synd att bara förkasta den utan diskussion. För det är precis vad som skett idag; Sverige slog ner på förslaget utan att ens tänka efter. Det är ju Fi…
Jag har aldrig gett särskilt mycket för Feministiskt initiativ, inte för någon annan feministisk sammanslutning heller för den delen och jag är inte lagd en millimeter åt vänster. Men den här idén var faktiskt inte så tokig.
Man ska inte vara så trångsynt.
Jag har lessnat totalt på hur min blogg ser ut just nu (söndermodifierad Bloggermall). Därför kommer jag förmodligen knacka en helt egen mall under tråkiga dötimmar på sjukhuset nästa vecka.
Så, förhoppningsvis kommer jag snart att kunna presentera en mycket snyggare blogg! Med tanke på mina stora problem med att designa rocas.se, kanske ni tar detta med en nypa salt, men jag lovar att åtminstone försöka!
Okej, vi har sett många fula ripoffs av våra hemsidor genom åren, men det här tar nog priset.
Jämför gärna den översta skärmdumpen med startsidan på www.radioseven.se
och den undre dumpen med vår senast spelade-sida.
Hur sjutton har man ens mage att sätta ett ©-tecken under en sån här kopia? Våra HTML-koder, koder för att starta våra kampanjer och webbspelare och till och med våra egna banners (från företaget som säljer dem) finns kvar på sidan! Självklart är även låtnamnen under deras ”senast spelade” kopierad från oss, de har ju inte ens några sändningar än utan planerar att starta inom ett par dagar.
Pinsamt är ordet, men så här mycket har jag nog aldrig skrattat mitt i natten förut. Inte på bra många år i alla fall.
Update: Den sidan var inte uppe särskilt länge. Tur att jag tog screenshots. 😉
Idag gick min gammelmormor Senja Vartiainen bort, 94 år gammal.
Hon bodde ensam i en villa i Kungsör, men de sista två veckorna i livet fick hon tilbringa på sjukhus. Det var första gången på 50 år hon besökte sjukhus. Hon har med andra ord fått leva ett mycket långt och friskt liv, och det var hög tid att ta farväl nu.
Den äldsta i hela släkten har lämnat oss. Vila i frid!
Sådär, nu har äntligen Radioseven fått sitt första syskon i Seven Broadcasting-familjen.
Mysteria är en station med fokus på trance, techno och house, det vill säga lite hårdare musik än vad som spelas på Radioseven idag. Mer eller mindre kända DJs spelar varje kväll och under dagarna går en spellista med mestadels ny trance och house.
Det var stor premiär för Mysteria idag kl 17, och under kvällen har ett par DJ-shower redan dragit igång. De flesta fasta programmen drar dock igång först nästa vecka.
Efter en spännande och hektisk dag (och ett par dagars intensivt slit) är det nu dags att försöka vända tillbaka dygnet, så jag lyfter på hatten och säger godnatt.
Idag är det måndag och på måndagar är man trött och vill bara sova.
Sista veckan i frihet har börjat! Nästa måndag läggs jag in på Akademiska sjukhuset för att förberedas för njurtransplantationen den 22:a.
Paniken växer just nu lavinartat, inte för operationen (än!) men för att jag inte ska hinna klart med allt-det-där-jag-måste-och-vill-hinna-med innan jag spärras in i nån månad. Att vara borta så länge är förödande för en ensamföretagare. Visserligen har jag datorn med mig till sjukhuset, och får minst modemuppkoppling mot nätet, men man blir ju betydligt mindre tillgänglig och flexibel när man är under sjukhusvård, än när man är hemma eller på kontoret.
Så, just nu sitter jag här och försöker sortera tankarna och planera min vecka. Det känns som att jag planerar min sista tid i livet innan avrättningen äger rum, men faktum är ju att det är precis tvärtom. Jag planerar min sista tid som svårt sjuk, och om bara ett par veckor ska jag vara betydligt piggare, kryare, friskare och mer på hugget än jag varit på flera år. Spännande och skrämmande på samma gång.
Jag stöter på folk nästan varje dag som säger sig läsa min blogg regelbundet(!) och nu undrar jag om det verkligen är så att jag har trogna läsare? Faktum är att jag mest skriver för min egen skull, för att få rensa tankarna och få länkar och annat nerskrivet och sparat, men uppenbarligen räcker det för att väcka intresse bland allmänheten och i så fall är det ju hemskt kul.
Det vore kul om just du kunde skriva en liten kommentar och berätta att du finns, för att få respons på det man skriver är underbart!
Temat denna vecka är ”Martin Timell-syndromet” och jag insåg ganska snabbt att jag inte har något bra svar på någon av de fyra frågorna, så jag hoppar nog över alltihop den här veckan.
Jag är liksom ingen hemmafixare.
Ikväll kl 18:00 intervjuar jag September (Petra Marklund) live på Radioseven.
Missa inte!