Överlevde 20-årsdagen. Fantastiskt! Stort tack till alla som kom ihåg mig idag, och för fina sms och hälsningar. Nu känner jag mig jättevuxen! Hm…

…dock inte jag 😉

TV4 Film visade ikväll ”Fatal Instinct” från tidigt 90-tal. Med reservation för att det kan vara en välkänd film (jag är ganska värdelös på film och filmhistoria) så vill jag varmt rekommendera filmen till dig som behöver ett eller ett dussin tretton goda skratt. Filmen gör parodi på hela filmvärlden, dess teknik och historia.

Fatal Instinct bör helt klart ses och nästa tillfälle på TV4 Film är den 27 mars klockan 18:25. Kanske inte världens mest lämpliga tid men det finns ju alltid inspelningstimer!

Det har tydligen kommit nya trafikmärken under året, med anledning av trängselskatten i Stockholm. Aftonbladet pejlar kunskapen med oerhört svåra frågor.

En stor eloge till den fantastiska person som kom på de olika svarsalternativen!

Den hedervärda titeln Årets Bild togs i år av Expressens fotograf Jocke Berglund, för ovanstående bild. Den visar skadorna efter stormen Gudrun förra året, med ett ganska roligt format motiv. Ibland har man tur som fotograf! 😉

Grattis till Jocke Berglund! (läs artikel)

Idag är det jublieum – jag firar 10 år som ”radio addicted”. I 10 år har jag hörts i radio på ett eller annat sätt, men redan innan den 6 mars 1996 hördes jag hemma, på hundratals kassettband inspelade med kassa mickar och hörlurar på min stereo. (Mina stackars föräldrar har fortfarande allvarliga men efter den här tiden)

Ja, jag vet egentligen inte om jag vågar klassa mig själv i knappa 10-årsåldern som programledare på riktigt, men här är iallafall ett tidigare osläppt klipp från min allra första sändning, i Strängnäs Närradio klockan 18:30 den 6 mars 1996. Jag vill lova att jag inte var särskilt kaxig klockan 18:29 när jag alldeles strax skulle gå på.

Jag hade sedan ett eget program en eller två gånger varje månad, tills närradion lades ner i december 1997. (Jag var för övrigt den som fick äran att säga de sista sorgliga orden innan kanalen släcktes ned)

Och nu är jag alltså fast. Ikväll klockan 18:30, exakt tio år senare, pratar jag fortfarande i nattmöss.. ehh.. radio fast nu för tiden på Love. Det sägs att man tröttnar på en hobby eller sysselsättning efter i genomsnitt sju år. Jag har mycket, mycket svårt att jag nånsin kommer att tröttna på att syssla med radio eller media överhuvudtaget. Att få nå ut med sitt budskap till många människor samtidigt är häftigt och det tröttnar man inte på i första taget.

PS1: Ja! Ljudet var faktiskt så där dåligt på närradion.

PS2: Ja! Det distade faktiskt så där hemskt på riktigt eftersom jag aldrig hade rört mixerbordet tidigare. Hade ingen aning om vad alla mätare och lampor betydde. 🙂

PS3 till dig som inte hört mig tidigare och till framtida arbetsgivare: Nej, jag låter inte så där i radio idag. Möjligen lika förvirrad. 😉

Strax dags att sova och vila de sista timmarna innan vardagen drar igång igen, men först tänkte jag berätta om vad som hände i helgen och hur veckan ser ut.

Helgen tillbringades i vår vackra huvudstad. Eller ja, normalt är den vacker som få men i helgen var den mest bara kall och snöig. Det fullkomligen öste ner snö hela helgen och flingorna var stora som… jättestora snöflingor!

Jag, Johan, Jesper, Fredrik, Kina, Johanna, Micke O, Micke A och Johanna var ute i fredags kväll och firade Johan som precis fyllt år. Det blev lätt den bästa utekvällen på länge och vi hade det mycket trevligt. Resten av helgen tillbringades mestadels i soffan hemma hos Johan med nerdragna persienner, filt och TV. En riktigt skön slapphelg, vilket var längesen.

Måndag igen då, och dags för ett jubileum. Klockan 18:30 ikväll är det nämligen exakt 10 år sen jag pratade i radio för första gången som programledare och dagen till ära tänker jag offentliggöra hur jag lät i radio för 10 år sen. Det har bara funnits ett väldigt kort klipp ute hittills, men nu är det dags att släppa ett lite längre. Kommer i nästa post!

För oss som använder betaversionen av nya Windows Live Messenger kom en ny uppdatering idag. Man har i princip gått tillbaka till den gamla designen (jag är kluven, hade ju precis vant mig vid den nya!) men fortfarande tar det upp lika mycket onödigt minne. Lite trist, men jag antar/hoppas att det fixas innan skarp release.

Jag hittade en intressant blogg idag där utvecklarna bakom Windows Live Messenger berättar om vad som är på G men även tar emot åsikter och funderingar från betatestarna. Helt klart sjysst!

Idag har det varit en bra dag. Inte av någon särskild anledning egentligen – allt känns bara fullkomligen på topp och jag sitter bara och ler när jag skriver detta.

Blodproverna imorse visade klockrena värden (precis som varje vecka hittills), dagens radiosändande gick smärtfritt, kunderna har varit snälla mot mig och jag har bara fått höra en massa positiva och smickrande saker hela dagen. Jag har världens bästa familj, de bästa kollegorna man kan ha och världens underbaraste vänner (hur hade jag turen att hitta er egentligen?). Dagar som denna borde man tänka tillbaka på oftare, särskilt under de tider då allt bara känns bedrövligt och fel.

På måndag är det halvårskontroll efter njurtransplantationen. Kan ni förstå att det redan gått sex månader sedan operationen? Det känns helt snurrigt att jag fortfarande mår bra, att alla prover ser klockrena ut och att jag äntligen kan börja leva ordentligt. Ibland funderar jag mycket över hur det ser ut för mig om ett par år (transplanterade njurar håller inte i all evighet). Mardrömsscenariot är att njuren stöts bort om ett par år och att jag hamnar i samma sits som tidigare, men allvarligt talat: det är faktiskt inget att tänka på nu. En dag i taget, carpe diem!

På måndag är det, förutom sexmånaderskontrollen, även tio år sedan min allra första radiosändning. Robin, knappt 10 år fyllda, med eget radioprogram i närradion. Nej, det lät inte särskilt proffessionellt och det var inte bra men det var i alla fall där det en gång började. Sedan dess har jag varit fast (milt uttryckt) och även om jag idag får betalt för det jag gör är det fortfarande barnsligt kul att få prata för, och förmedla känslor till, tusentals lyssnare.

Slutligen fyller jag ”ett år äldre” om ett par veckor, och det ryktas även om att jag fyller jämnt. Jag har aldrig varit mycket för att fira mig själv, men det vore i alla fall trevligt om så många som möjligt följer med ut och tar ett glas eller tre lördagen den 18 mars. Jag vet varken var eller exakt när ännu men boka upp kvällen den 18 mars så ska vi se till att fixa till något trevligt då. Framför allt vill jag träffa er alla!

Jag må vara överpositiv idag och förmodligen är jag nere på en mer normal nivå när jag vaknar imorgon men ärligt talat: det här är bara början. Det är nu livet börjar på riktigt.
Nu jävlar! 😉

Min mormor följer inte trenderna – hon skapar dem. 🙂