Miljösmurfen sprängdes just

Man kan tycka vad man vill om direktreklam. Du vet, reklambladen från ICA och Coop som ligger där och skräpar i brevlådan men som kan vara hyfsat okej att läsa till söndagskaffet i brist på annat. Det går ju trots allt att tacka nej till denna typ av reklam med en enkel "nej tack"-skylt på brevlådan.

Värre är det med adresserad direktreklam. Vi pratar alltså kataloger och annat som dimper ner i brevlådan med ditt namn och postadress på en oskyldig liten påklistrad etikett. Varför sitter den lilla etiketten där, kanske du frågar sig.

Jo, förstår du, den lilla jävla etiketten ger det annonserande företaget en gräddfil. Fri passage förbi allt vad "ingen reklam (men gärna samhällsinformation)" heter, rätt in till ditt köksbord. Något universellt NIX-register existerar så vitt jag vet inte när det gäller adresserad direktreklam.

Mitt personliga problem är dock inte några enstaka kataloger i veckan. Nej, det är nämligen så att jag står skriven på flertalet företag. Inte mindre än fyra företags postleverans dimper ner i min brevlåda här hemma varje dag. Tänk dig att få samtliga reklamutskick, kataloger och stora, glansiga enkilos reklammagasin från helvetet i minst fyra exemplar. Fyra "fräcka" och ytterligare fyra "oslagbara" erbjudanden, fyra kataloger med de senaste datorerna samt minst åtta bluffakturor från "Gula Delen" i veckan.

Sa någon återvinning? E-mail? PAPPERSLÖSA SAMHÄLLET?!