Idag har det varit en bra dag. Inte av någon särskild anledning egentligen – allt känns bara fullkomligen på topp och jag sitter bara och ler när jag skriver detta.

Blodproverna imorse visade klockrena värden (precis som varje vecka hittills), dagens radiosändande gick smärtfritt, kunderna har varit snälla mot mig och jag har bara fått höra en massa positiva och smickrande saker hela dagen. Jag har världens bästa familj, de bästa kollegorna man kan ha och världens underbaraste vänner (hur hade jag turen att hitta er egentligen?). Dagar som denna borde man tänka tillbaka på oftare, särskilt under de tider då allt bara känns bedrövligt och fel.

På måndag är det halvårskontroll efter njurtransplantationen. Kan ni förstå att det redan gått sex månader sedan operationen? Det känns helt snurrigt att jag fortfarande mår bra, att alla prover ser klockrena ut och att jag äntligen kan börja leva ordentligt. Ibland funderar jag mycket över hur det ser ut för mig om ett par år (transplanterade njurar håller inte i all evighet). Mardrömsscenariot är att njuren stöts bort om ett par år och att jag hamnar i samma sits som tidigare, men allvarligt talat: det är faktiskt inget att tänka på nu. En dag i taget, carpe diem!

På måndag är det, förutom sexmånaderskontrollen, även tio år sedan min allra första radiosändning. Robin, knappt 10 år fyllda, med eget radioprogram i närradion. Nej, det lät inte särskilt proffessionellt och det var inte bra men det var i alla fall där det en gång började. Sedan dess har jag varit fast (milt uttryckt) och även om jag idag får betalt för det jag gör är det fortfarande barnsligt kul att få prata för, och förmedla känslor till, tusentals lyssnare.

Slutligen fyller jag ”ett år äldre” om ett par veckor, och det ryktas även om att jag fyller jämnt. Jag har aldrig varit mycket för att fira mig själv, men det vore i alla fall trevligt om så många som möjligt följer med ut och tar ett glas eller tre lördagen den 18 mars. Jag vet varken var eller exakt när ännu men boka upp kvällen den 18 mars så ska vi se till att fixa till något trevligt då. Framför allt vill jag träffa er alla!

Jag må vara överpositiv idag och förmodligen är jag nere på en mer normal nivå när jag vaknar imorgon men ärligt talat: det här är bara början. Det är nu livet börjar på riktigt.
Nu jävlar! 😉