Vissa dagar undrar man varför man över huvud taget gick upp. Inte för att saker gått dåligt idag, för det har det faktiskt inte gjort. Däremot har det varit en fruktansvärt hektisk dag och jag är trött som… något ting som normalt är väldigt trött. Min dag har sett ut ungefär så här:

6:45 sätter min mobiltelefon igång någon underlig väckarklocka-signal jag tydligen valt innan.
7:05 kommer jag äntligen upp ur sängen och in i duschen. (Ja, de där 20 minutrarna var inräknade när jag ställde klockan igår kväll 😉
7:15 rullar taxin till Eskilstuna hemifrån.
8:00 tar man en massa blodprover på mig på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Mest för att kolla att allt är precis som allt ska vara.
8:45 ”Det fanns ingen taxi som kunde köra hem dig förrän 09:45.” Fine, då kan jag äta lite frukost i sjukhusets café så länge. Passar även på att ringa och väcka stackars Anna-Karin!
10:15 Äntligen hemma i Strängnäs. Ställer mig bakom kassan på Aroom direkt och jobbar.
11:20 Dags att köra lite bil! Cruisar runt lite med min bilskollärare Håkan. Backar runt hörn och gör några saxvändningar innan vi glider omkring och tittar på rikemanshusen i stan 😉
12:15 är jag tillbaka på cafét igen. Nu dags för lunchrusningen som idag kom i omgångar. Man kan aldrig lita på ”normala” rusningstider under skollov, så är det bara.
17:30, 2 timmar och 30 minuter efter planerat slut, kan jag så ta mig från cafét och åka hem för att fortsätta med nästa jobb… nämligen mitt ordinarie.

…och HELA dagen har telefonen ringt non-stop. Kunder som vill diskutera lösningar, kunder som vill beställa jobb, kunder som vill klaga på saker, gröna kunder, blåa kunder, sneda kunder och udda kunder. Telefonen ringde konstant.

Nu har jag suttit här sen 18-snåret och jobbat med en bråkdel av min ”att-göra-lista”. Strax efter 1 har klockan nu blivit, när jag skrivit klart inlägget, och nu är det faktiskt hög tid att sova. Jag ska ju backa runt gathörn, göra saxvändningar, glida i rikemanskvarteren och tokjobba imorgon också. Fast imorgon blir det inget café för mig, då måste jag ta igen lite med mina egna bestyr.

Hjälp, vad trött jag är!