Stockholm ligger öde och världen håller andan

Kent spelade i Eskilstuna igår.

Det var häftigt att se dem igen – fjärde gången nu – och såklart extra tufft på hemmaplan. Killarna pratade väldigt mycket om sin hemstad och spelade mestadels äldre låtar från de första plattorna. 8000 pers på Strömsholmen rockade loss till gamla favoriter som Blåjeans, Om du var här, Kallt kaffe och Beskyddaren. Stämningen var verkligen på topp och det var skönt att se att Kent fortfarande är Sveriges i särklass bästa liveakt. På något konstigt sätt ger det en kick att se Kent live, om inte annat för humöret.

Nu är jag tillbaka i huvudstaden, på plats i lägenheten efter middag med Mia på söder. Det luktar lite bränt ute på balkongen men jag tror/hoppas inte att det är mitt hus som brinner. Nästa anhalt är duschen och sedan sängen så att kroppen orkar med ännu en vecka i verkligheten.

Söndagsplaylist med kaos

Idag har det varit en sån där typisk nostalgi-söndag. Har letat upp och lyssnat på låtar som jag glömt att jag faktiskt kommer ihåg. Det har varit ett evigt googlande och iTunes-sökande och resultatet blev en 14 låtar lång söndagsplaylist, ett kaos av gammalt och nytt ur flera olika genres.

Lazyboy – Facts of Life
Just D – Hur E D Möjligt?
Albin – I’ll Be Waiting
Rikard Wolff – Solkräm
Red Hot Chili Peppers – By The Way
Blond – Bara Hon Älskar mig
Bushman – No 1 Else
Rihanna ft Jay Z – Umbrella
Hugh Grant & Haley Bennett – Way Back Into Love
Kent – Ingenting
Akcent – Kylie
ITT- There Is A Trip
Milky – Be My World
Maroon 5 – Won’t Go Home Without You

Tänk vad musik spelar stor roll i livet för många av oss. Varenda en av ovanstående låtar får mig att tänka på ett visst tillfälle, en viss period eller ger mig bara en speciell känsla. Det är ganska häftigt.