|
Idag var jag hos tandläkaren. Passade på att boka in en tid för undersökning innan nyår, för från och med på söndag den 1 januari är det "året då jag fyller 20" och då får jag börja betala för alla läkarbesök, inklusive tandvård.
Jag är ju inte direkt den som undviker sjukhus (det funkar liksom inte med de handikapp och sjukdomar jag har) så jag lär komma upp i frikortsnivå på nolltid - särskilt med tanke på att jag tar prover och träffar läkare minst en gång i veckan efter transplantationen. Undrar om man kan få en faktura på hela frikortsbeloppet direkt? Det här var det sista vårdbesöket som inte kostade något för min del. Om man snitträknar lite har jag gjort cirka 1000 besök på sjukhus hittills i livet. Nu är det slut, nu börjar helvetet. Nu blir jag fattig! För övrigt hade jag mycket välskötta tänder utan hål. Det enda som såg lite udda och oroväckande ut ut var att mina visdomständer växer... inte rakt uppåt som i normala munnar utan åt sidan (!). Jag ska då lyckas med allt. ![]() Kom ihåg att handla upp eller byta in era gamla femhundringar, hundringar, tjugor och femtiöringar innan söndag! Då slutar de nämligen att fungera som lagligt betalningsmedel. Femhundringar och hundringar ska ha ett glänsande folieband, tjugorna ska vara av den mindre och nyare modellen och 50-öresmynten ska vara kopparfärgade. (Vem använder 50-öringar anyway?). Övriga mynt ska se ut precis som tidigare. Allt annat ska handlas upp eller bytas in innan nyår. Skynda, skynda! För övrigt tänker jag skriva ett sånt där "Robin-är-gnällig-gubbe-inlägg" om 50-öringarnas existens, men det får bli en annan dag. Ett Lidingölopp av sedlar Som många av mina närstående vet är jag inte precis en sån som springer runt och hetsar med julklappar, julpynt, tomteskägg, risgrynsgröt, julskinka, rimstuga och julsånger i första taget. Jag är helt enkelt ingen julmänniska och alla tycker därför att jag är jättekonstig.
Hur som helst överlevde jag den fruktade julen i år igen. Min familj, bestående av mamma, hennes man Anders och lillebror Felix, åkte på skidsemester i Österrike dagen före julafton. Julafton tillbringade jag därför med pappa, lillebror Elias och resten av släkten Siurua (släkten på pappas sida). Allt det traditionella ingick; julbord, jultomte, julgran, julklappar, julsånger.. ja, ni fattar poängen. Det blev ett mycket trevligt julfirande och för en gångs skull njöt jag verkligen av julmat. Antagligen för att jag var hungrig som en häst och hade kunnat äta upp en hel ko när som helst. När själva julhelgen så var över fick jag besök i min villa (ja, den är bara min den här veckan) av söta, underbara Sofia som tillbringat ett par dagar här. Vi har hittat på lite allt möjligt, till exempel tittade Erik förbi för en mysig filmkväll i måndags. men främst har det skrattats en hel del. Om det har att göra med brist på sömn eller inte, ska vi nog inte gå närmare in på. En sak är iallafall säker. Bestick är ett riktigt intressant samtalsämne! ;) En trevlig julhelg alltså, mot all förmodan! Nu väntar bara nyårshelgen. Det kan bli hårt, som Daniel och Andreas brukar säga. ![]() Lillebror Elias, 2,5 år försöker hitta ut ur tomtemössan. ![]() Tittut! ![]() Om det mot förmodan finns några stackars krakar som väljer att läsa min blogg på julafton så önskar jag er en riktigt god jul. Var snälla mot tomten och rädda om varandra! Robin ![]() Om någon fortfarande undrar vad man ska köpa till mig i julklapp har jag det perfekta tipset på vad en Robin behöver. Varma mp3spelartofflor från Japan! Yey! Update: Send omsider har någon påpekat för mig att det ju inte alls är några mp3spelartofflor. Det är bara värme som kommer från USB-sladden. Antagligen fick jag mp3 från någon annan bloggare som länkade till tofflorna. Hur som helst är det ju rätt coolt med USB-tofflor ändå. Vill ha! Hittade en intressant frågeställning hos Dagens Media, huruvida fler borde ta efter ICA och sälja reklamplats i sina reklamfilmer.
Är man en stor reklamköpare och har lyckats bygga ett behov kring sin kring reklamfilm som mycket väl kan liknas vid behovet av en "riktig" såpa, då tycker jag att man har lyckats riktigt bra. Kan man dessutom få tillbaka en stor del av reklamkostnaden, eller till och med gå med vinst på det hela så är det bara att gratulera marknadsavdelningen för ett strålande jobb. Visst borde fler ta efter, utan tvekan. Varför inte? Frågan är bara om det finns särskilt många som lyckas med en sån sak. Det kräver ju som sagt en del förarbete... annars blir det nog bara pinsamt. ...sen min njurtransplantation den 22 september. De tre första månaderna sägs vara de mest kritiska vad gäller avstötning, infektioner och andra problem. De månaderna är nu förbi och jag kan pusta ut litegrann. Dessutom sänker man min medicindos lite ytterligare och flesar ut läkarkontrollerna.
Förutom de små problem som uppstod direkt efter operationen, har jag mått oförskämt bra och det känns fortfarande overkligt att jag fått en kroppsdel från min pappa inopererad som räddat mitt liv. Det är ganska imponerande att se vad njurarna fyller för funktion i kroppen, särskilt så här i efterhand när jag vet hur fruktansvärt dåligt man mår när njurarna inte fungerar. Jag har fortfarande inte repat mig ordentligt, uppenbarligen mår man genast mycket bättre rent mentalt, men rent fysiskt tar det längre tid att återhämta sig efter flera års sjukdom. Jag är på god väg men skulle behöva börja träna lite mer på allvar för att skynda på det hela. Hur som helst tackar jag alla högre makter, läkare, sjuksköterskor, vänner, familj och framförallt min kära pappa slash donator som gjort det här möjligt. De första tre månaderna har varit underbara, och det blir bara bättre och bättre för varje dag som går. Agnes Diamond, känd från Dagens Agnes, fick julkort/beundrarbrev av mig i veckan. Det verkade hon bry sig sådär halvmycket om. Fast jag gillar henne ändå. ;)
Blev tillfrågad tidigare under kvällen om jag kunde hoppa in och vikariera för Tobias i Radiosevens topplisteprogram Top Seven. Inga problem, tänkte jag, sända radio är ju det roligaste som finns. Det skulle jag inte ha tänkt.
Det blev en sån där sändning som man helst av allt aldrig borde ha startat. Allt som kunde gå fel valde att gå fel, bara för att jävlas. Låtar startade inte, jag yrade om fel saker och inget blev rätt någonstans. Nåja, sådana dagar har man ju men idag kändes det verkligen inte bra och jag skäms och blir så besviken på mig själv varje gång det händer. Bleh. Det enda jag möjligtvis kan skylla på är att jag är sjukt trött efter att ha kört runt på en halkbaka i Eskilstuna hela dagen. Jag har bromsat, svängt, sladdat, snurrat och voltat. Eh, näe, inte voltat kanske men allt det andra har jag lyckats med idag iallafall. Det var precis lika kul som alla påstått men som jag aldrig trott på. Framförallt förstår jag nu varför halkbanekörningen behövs - det var förmodligen det nyttigaste och mest givande jag gjort i min körkortsutbildning hittills. Något roligt och nyttigt samtidigt - det stöter man inte på ofta! Förutom halkbanan körde jag även till och från Eskilstuna (ca 3 mil) samt en lektion med stadskörning inne i Eskilstuna, en stad som ju är "lite" större än Strängnäs med betydligt mer trafik. Att köra bil gör ryggen trött har jag märkt, men att köra bil en hel dag gör ryggen inte bara trött, utan hela kroppen halvdöd. Så, nu tänker jag gå och bädda ner mig i sängen och vila ryggen samtidigt som jag deppar över en värdelös och kaosartad radiosändning. För övrigt ska ni alla rösta på Scooter - Apache Rocks The Bottom till nästa Top Seven-lista. Den växer för mig och jag tycker den är riktigt skön. Go Scooter! Den som skickat ovanstående julkort till mig får gärna göra sig till känna. Jag är så sjukt nyfiken på vem som skickar så udda julkort hem till mig. :) Svar till: Frågetecken Hur snabbt skriver du hela alfabetet på tangentbordet? Mitt personliga rekord är 2.578 sekunder, lägre lyckas jag fasen inte ta mig idag. Klå mig! ;)
Update: Såna här spel är så sjukt dåliga för mig, för jag kan fastna vid dem i evigheter. Nåväl, mitt rekord är numer 2,391 sekunder och jag ger nog upp för idag. Godnatt. ;) ...men låt mig nu länka till en artikel som berättar om något ännu hemskare.
Enrique Iglesias, 31 år gammal, ska nämligen få en ny farbror. Hans pappa Julio, 62, ska få en lillebror. Låter det underligt? Inte alls. Julios pappa (eller Enriques farfar) har nämligen gjort sin 42-åriga hustru med barn. Gubben är 90 bast! Personligen tycker jag att det är ren idioti och så fruktansvärt elakt, oansvarigt och äckligt. Men det kanske bara är jag. Usch! Länk till artikeln Okej, nu har jag ett problem. Min mobiltelefon (Sony Ericsson Z1010) suger. Den har varit hur bra som helst i över ett år och jag har varit supernöjd, men har helt enkelt slutat fungera bra nu och jag behöver en ny.
Jag har gått och väntat på de första rapporterna om nya W900i som släpps i mitten av december. Den verkade bra, men nu när jag fått höra vad folk som testat den tycker, är jag inte lika säker längre. Dessutom verkar priset landa på en orimligt hög nivå, vilket gör att jag nu ser mig omkring efter alternativ. Dessa minimumkrav ställer jag på min mobiltelefon:
Seså, hjälp mig att hitta en bra nalle nu. Den som hittar rätt kan få äran att exklusivt få en alldeles egen knapp för snabbuppringning i min telefonbok! Personalen i Systembolagets butiker har en tuff uppgift i att uppskatta åldern på sina kunder.
Efter att ha testat själv på den här sidan förstår jag att det ibland kan bli fel - åt båda hållen. För jag kan tänka mig att det är ganska pinsamt att begära leg av någon som visar sig vara 35. |
||