Nu har pappa åkt hem till Strängnäs och kvar är jag, i någon vecka till. Ni som finns i närheten av Uppsala får gärna komma hit och hälsa på mig, för det är inte särskilt givande att titta på dåliga såpor hela dagarna. ;)

Jag ligger på Akademiska sjukhuset, avdelning 70D2 (huvudentrén, 5 våningar upp). Ring eller maila innan!

För övrigt mår jag som en gud! Hej svejs. ;)

Sista kvällen nu! Imorgon bitti rullas jag och pappa ner till operationsavdelningen, drogas ner och sedan sätter man kniven i oss för att flytta en av pappas njurar till mig.

Operationen tar 2-3 timmar och sen kommer jag ligga på uppvaket hela dagen. Helst vill de att man kommer upp och tar sina första steg redan på kvällen, hur det blir med det återstår att se.

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, är hemskt kluven. Det känns spännande, bra, hemskt och fruktansvärt på en och samma gång. Antar att det bara är att vänta och ta det som det kommer. Det kan inte bli så mycket sämre än vad det är nu, så vad som än händer är det till det bättre.

Håll nu tummarna för mig och pappa. Återkommer så fort jag orkar och berättar att jag lever.

Sjukhuset dag 9, operation på torsdag

Inte långt kvar nu. Pappa lades in idag och ligger i ett rum tillsammans med tre andra gubbar. Muahaha. (Dock tillbringar vi den mesta tiden i mitt rum ändå, jag har ju egen tv...)

Nu börjar jag medicineras ordentligt och det känns att det inte är lång tid kvar nu. Men jag är lugn och sansad, det här kommer bli skitbra när det är klart. Jag är nästan helt laddad mentalt inför torsdag.

Sjukhuset dag 8, operation om 3 dagar

"blogga oftare, så att man vet att du lever! föfan.. hehe"

Okej, jag erkänner. Det har varit lite dåligt på bloggfronten från mig. Faktum är att det inte finns särskilt mycket att berätta. Det händer liksom inte särskilt mycket på ett sjukhus om dagarna.

Helgen var skön. Jag fick vara hemma på permission mellan fredag och söndag och bara en sån sak gör mycket för det lilla välmående som tittar fram ibland. Väl hemma hittade jag på något så ovanligt som att... sova. Ja, nu orkar jag knappt gå ur sängen på morgnarna så det blev mest sängliggande hela helgen - i min egen säng!

Hann också vara inne på caféet en del. Det stör mig en hel del att jag inte kommer kunna vara med på invigningen på fredag eller premiären för allmänheten på lördag. Jag har ju trots allt gjort all grafik, annonsering och reklam för Aroom. Det blir grymt i alla fall, föräldrarna har lyckats riktigt bra med inredning, färger, rubbet. Jag tror stenhårt på idén och det kommer gå hur bra som helst från första stund.

Jag har inte riktigt längtat efter operationen tidigare, men nu mår jag så pass kass att jag gärna vill få detta överstökat. Allt känns bara som en dimma just nu och jag vill hemskt gärna bli frisk så att jag kan satsa på alla små projekt jag vill genomföra. Nu, nu, nu! Imorgon läggs pappa in också. Då blir det kanske inte lika ensamt som tidigare. Risken finns väl att jag inser allvaret imorgon när han får kanyler och förbereds för operationen. Misstänker att jag inte riktigt gjort det ännu.

Slutligen vill jag tacka alla som ringer, SMSar, mailar, kommenterar och MSNar och frågar hur det är med mig. Nej, det är långt ifrån bra men det blir fasen så mycket bättre tack vare er! KRAM!

Sjukhuset dag 3, operation om 7 dagar

Jag har tidigare hört rykten om att Oprah Winfreys tv-show är som en enda lång reklamfilm med pinsamt placerade produktplaceringar. Nu ligger jag här och tittar på alla möjliga lågbudgetprogram som går om dagarna, och kan också bekräfta dessa rykten för jag har tittat på en hel Oprah-show för allra första gången! För övrigt undrar jag vad företagen betalar för att vara med i "Oprah", det lär inte handla om några småsummor.

Igår var en hemsk dag med en riktigt hemsk kväll och tillhörande hemsk natt. Jag mådde verkligen riktigt dåligt och huvudvärken var kanske den värsta hittills, men nu är det över. Har fått lite nya blodtrycksmediciner som förhoppningsvis ska få ner mitt blodtryck, ett tryck som varit alldeles för högt de senaste veckorna. Hur som helst mår jag bättre nu och med lite tur får jag åka hem på permission senare i eftermiddag.

Att få komma hem ett par nätter gör väldigt mycket, det blir inte alls lika utdraget och tråkigt. Min kära far (han som också hamnar under kniven nästa vecka) är på väg hit för att hälsa på, tillsammans med lilla Elias. Sist någon var på besök var igår då mamma tittade förbi. Jag är visserligen ensamvarg, men 24 timmar utan en kotte att prata med kan göra en ganska frustrerad. Tur att telefonen finns... har hunnit med att terrorisera flertalet vänner och kollegor idag. ;) För er som vill titta förbi så ligger jag på Akademiska, avdelning 70D2 (huvudentrén, 5 våningar upp med hissen).

Dags att krypa tillbaka ner i sängen och fortsätta njuta av den underbara kvalitets-tv som sänds så här dags. Over and out!

Sjukhuset dag 1, operation om 9 dagar








Lyxsviten!


Det dröjde till runt klockan 3 innan jag lyckades somna i min hemska sjukhussäng. Sömnen varade dock inte särskilt länge, för efter någon timme började dialysmaskinen tjuta. Mjukvaran i maskinen jag använder har fortfarande en del buggar (även om tillverkaren vägrar erkänna det), och ibland piper den helt utan anledning. Nåja, till slut fick jag lite sömn i alla fall.

..."ända" till strax efter klockan sex. Då stormade tre sköterskor in och skulle ta en massa prover. Här ska man inte ligga och slöa hela dagarna! Upp och hoppa!

Vid 8:30 var det så dags att åka ner på bloddialysen för att få första behandlingen inför operationen i nästa vecka. Behandlingen tar bort antikropparna i blodet, allt för att eliminera risken för att kroppen stöter bort pappas njure när den väl sätts in. Efter några obehagliga allergiska reaktioner kunde jag faktiskt sova bort hela behandlingen! Den tog drygt två timmar så nu känner jag mig någorlunda utvilad.

Nu har jag inget planerat här på sjukhuset förrän imorgon bitti då det återigen är dags för samma förbehandling. Funderar på vad jag ska hitta på tills dess; kan ju faktiskt här sitta och göra lite jobb men det tar ju sån enoooooooorm tid över analogt modem! Alternativet är att åka in till stan, eller helt enkelt ligga och tråka framför tvn resten av dagen. Vi får se hur det blir. En sak är i alla fall säker; det är 9 dagar kvar till den stora operationen. Spännande, spännande.

Idag kom det lyckliga beskedet att min kollega och vän Michael Anderberg har fått en dotter - Milou. Coolt namnval, tycker jag. Stora grattiskramar på hela Mickes familj, önskar er allt väl!

Det har idag skrivits mycket i svenska medier och bloggar om Feministiskt initiativ och särskilt om en av punkterna ur deras nya partiprogram.

Fi vill avskaffa det traditionella äktenskapet och ersätta det med en "samlevnadsbalk" där två eller fler personer lever ihop oavsett kön. Det gamla begreppet "äktenskap" skulle i så fall försvinna. Istället skulle "personer som lever ihop och kan antas ha gemensam ekonomi och gemensamt ägande" kunna ingå samlevnad.

De flesta som yttrat sig har gjort det starkt kritiskt och i princip gett upp allt hopp om att Fi ska kunna komma med något bra, någonsin. Jag, däremot, tycker faktiskt helt annorlunda. Varför skulle man inte kunna förändra något så förlegat och fullständigt onödigt som äktenskapet? Varför säger det faktum att något pågått hundratusenmiljarder år, att det måste fortsätta så i all evighet? Världen förändras! Definitionen av en familj förändras. Vi lever inte alls som vi gjorde för hundra år sen.

Problemet i just det här fallet tror jag ligger i hur media valt att framhäva förslaget. Man har lagt den stora tyngdpunkten på att Fi vill göra det möjligt för fler än två personer att officiellt leva tillsammans (oavsett kön dessutom hemska tanke). Just detta tror jag äcklar det svenska folket - på felaktiga grunder. Allt handlar inte bara om sex!

Den idylliska familjebilden med mamma-pappa-barn är inte längre självklar. Idag kan det lika gärna vara mamma-mamma-barn, mamma-styvappa-barn eller varför inte mamma-styvmamma-andra-familjen-och-kanske-en-tredje-familj-barn. Det gäller att anpassa samhällets normer och regler till hur samhället faktiskt ser ut, inte hur man tycker det borde se ut eller hur det varit tidigare.

Generellt sett gillar jag idéer som försöker förnya och fräscha upp gamla dammande traditioner. Det här var en klockren sådan, och jag tycker det är synd att bara förkasta den utan diskussion. För det är precis vad som skett idag; Sverige slog ner på förslaget utan att ens tänka efter. Det är ju Fi...

Jag har aldrig gett särskilt mycket för Feministiskt initiativ, inte för någon annan feministisk sammanslutning heller för den delen och jag är inte lagd en millimeter åt vänster. Men den här idén var faktiskt inte så tokig.

Man ska inte vara så trångsynt.

Okej, vi har sett många fula ripoffs av våra hemsidor genom åren, men det här tar nog priset.

Jämför gärna den översta skärmdumpen med startsidan på www.radioseven.se
och den undre dumpen med vår senast spelade-sida.

Hur sjutton har man ens mage att sätta ett ©-tecken under en sån här kopia? Våra HTML-koder, koder för att starta våra kampanjer och webbspelare och till och med våra egna banners (från företaget som säljer dem) finns kvar på sidan! Självklart är även låtnamnen under deras "senast spelade" kopierad från oss, de har ju inte ens några sändningar än utan planerar att starta inom ett par dagar.

Pinsamt är ordet, men så här mycket har jag nog aldrig skrattat mitt i natten förut. Inte på bra många år i alla fall.

Update: Den sidan var inte uppe särskilt länge. Tur att jag tog screenshots. ;)

Jag har lessnat totalt på hur min blogg ser ut just nu (söndermodifierad Bloggermall). Därför kommer jag förmodligen knacka en helt egen mall under tråkiga dötimmar på sjukhuset nästa vecka.

Så, förhoppningsvis kommer jag snart att kunna presentera en mycket snyggare blogg! Med tanke på mina stora problem med att designa rocas.se, kanske ni tar detta med en nypa salt, men jag lovar att åtminstone försöka!

Idag gick min gammelmormor Senja Vartiainen bort, 94 år gammal.

Hon bodde ensam i en villa i Kungsör, men de sista två veckorna i livet fick hon tilbringa på sjukhus. Det var första gången på 50 år hon besökte sjukhus. Hon har med andra ord fått leva ett mycket långt och friskt liv, och det var hög tid att ta farväl nu.

Den äldsta i hela släkten har lämnat oss. Vila i frid!

Idag är det måndag och på måndagar är man trött och vill bara sova.

Sista veckan i frihet har börjat! Nästa måndag läggs jag in på Akademiska sjukhuset för att förberedas för njurtransplantationen den 22:a.

Paniken växer just nu lavinartat, inte för operationen (än!) men för att jag inte ska hinna klart med allt-det-där-jag-måste-och-vill-hinna-med innan jag spärras in i nån månad. Att vara borta så länge är förödande för en ensamföretagare. Visserligen har jag datorn med mig till sjukhuset, och får minst modemuppkoppling mot nätet, men man blir ju betydligt mindre tillgänglig och flexibel när man är under sjukhusvård, än när man är hemma eller på kontoret.

Så, just nu sitter jag här och försöker sortera tankarna och planera min vecka. Det känns som att jag planerar min sista tid i livet innan avrättningen äger rum, men faktum är ju att det är precis tvärtom. Jag planerar min sista tid som svårt sjuk, och om bara ett par veckor ska jag vara betydligt piggare, kryare, friskare och mer på hugget än jag varit på flera år. Spännande och skrämmande på samma gång.

Sådär, nu har äntligen Radioseven fått sitt första syskon i Seven Broadcasting-familjen.

Mysteria är en station med fokus på trance, techno och house, det vill säga lite hårdare musik än vad som spelas på Radioseven idag. Mer eller mindre kända DJs spelar varje kväll och under dagarna går en spellista med mestadels ny trance och house.

Det var stor premiär för Mysteria idag kl 17, och under kvällen har ett par DJ-shower redan dragit igång. De flesta fasta programmen drar dock igång först nästa vecka.

Efter en spännande och hektisk dag (och ett par dagars intensivt slit) är det nu dags att försöka vända tillbaka dygnet, så jag lyfter på hatten och säger godnatt.

Temat denna vecka är "Martin Timell-syndromet" och jag insåg ganska snabbt att jag inte har något bra svar på någon av de fyra frågorna, så jag hoppar nog över alltihop den här veckan.

Jag är liksom ingen hemmafixare.