Robin Calmegård

Nu börjar jag bli fundersam.

Här går man och är irriterad på 3, företaget som snarare är en cirkus än en mobiloperatör, och planerar att byta till Tele2Comviq istället. Cirka 7312 kr per år skulle jag spara in på att byta operatör.

Efter att jag skrev mitt senaste arga inlägg ringde jag Tele2s kundservice för företag och ville teckna abonnemang, men just då låg alla deras datorsystem nere och operatören bad att få ringa tillbaka dagen efter, och tills dess ha satt ihop en offert och plockat fram lite förslag på telefonnummer. Sjysst, tänkte jag!

Hon ringde aldrig. Istället fick jag ringa upp två dagar senare och fråga efter samma tjej. "Jag ska be henne ringa upp dig", blev jag lovad. Inte heller den här gången blev jag uppringd.

Nu provade jag en ny strategi. Ringde kundservice och förklarade hela min situation och mina önskemål igen. Den här gången kom jag längre; fick ett telefonnummer jag var nöjd med och fick spela in ett muntligt abonnentavtal som skulle räcka för att få abonnemanget aktiverat och skickat till mig. "Om mindre än en vecka får du SIM-kort och allt annat du behöver".

Nu har det gått två veckor och fortfarande har inget från Tele2 dykt upp i brevlådan. Nyss ringde jag för fjärde gången och frågade vad de höll på med. Killen i kundservice sökte på mina uppgifter och kunde konstatera: "Nej, här finns ingen inspelning lagrad. Hittar inget abonnentavtal alls... föreslår att du går till Onoff eller liknande och tecknar där istället...".

Vad säger man?

Update: Skickade ett mail till Tele2s marknadschef med kopia till VD.

Jag har börjat studera min brors matvanor lite extra den senaste tiden. Felix är 9 år och har friska, vita tänder. Än så länge. Under sommarlovet är intaget av socker och annat skräp extremt.

På en dag stoppar han i sig ungefär detta (exempel från idag):

ca 11:00 Frukost; varm choklad, vitt rostbröd, apelsinjuice
ca 14:00 Lunch, oftast med läsk eller saft till
ca 14:30 Efterrätt, en glass eller två
ca 15:00 Törstig, dags att dricka lite mer Coca-Cola
ca 17:00 Mellanmål, en frukt och läsk
ca 19:00 Middag med tillhörande läsk eller saft
ca 20:00 Glass och Coca-Cola
21:00 - Smörgåsar, varm choklad, chips, popcorn, läsk

Så här håller det på varje dag. Det kan ju inte vara bra?! Varje gång man ser honom går han med en glass, läsk eller något annat innehållande socker i handen.

Jag vet ju hur mor- och farföräldrar har problem med tänderna idag, med hutlösa tandläkarkostnader, smärtor och jobbiga ingrepp. Ändå var det inte tal om Coca-Cola till maten på deras tid. Hur ser framtiden för Felix ut?

Ett annat exempel är Peter som dricker cola jämt. Cola till frukost, cola till lunch, cola till mellanmål, cola till middag. Jag misstänker att han även har med sig colaflaskan in i duschen! Skämt åsido, Peter är också ett exempel på hur man kan bli så beroende av något så fruktansvärt onyttigt. Skrämmande! (Observera att jag inte klankar ner på Peter på något sätt. Han är knappast ensam om att vara sockerberoende...)

(Jag är inte guds bästa barn själv, men jag försöker åtminstone tänka på vad jag äter och att vårda mina tänder. Dricker inte Coca-Cola alls längre (det är inte ens gott!), utan försöker dricka vatten, måltidsdryck eller Sprite Zero när jag äter mat ute.)

Tema: Bibliotek

1. När besökte du ett bibliotek senast?
Jag kan tyvärr inte minnas exakt när, men det var nog ungefär ett halvår sen sist. Det blir tyvärr inte så ofta som det borde.

2. Känner du att du har någon nytta av biblioteken?
Absolut. Biblioteken är underskattade och jag önskar att jag tog mig mer tid att utforska vad som finns i våra bibliotek. Mer och mer information flyttar ut på nätet och självklart är det smidigt, men jag tycker vi borde värna om biblioteken och samtidigt förnya dem med elektroniska databaser att söka i, sådant som inte kan läggas ut på nätet av olika orsaker. Bibliotek är en förmån vi ska vara stolta över!

3. Vad är det bästa du har hittat på ett bibliotek någon gång?
Förmodligen någon av alla de känsloframkallande böcker man lånat under årens lopp. Kan dock inte sätta fingret på någon specifik.

4. Finns det någonting biblioteken skulle kunna ändra på för att locka fler besökare?
Det handlar nog mer om marknadsföring. Folk anar nog inte hur mycket som egentligen finns att tillgå på biblioteken. Smart marknadsföring och bra service - inte gråa tanter, alltså "traditionella" bibliotekarier.

Tilläggas bör att Strängnäs kommun nyligen rustat upp vårt bibliotek. Det har nu blivit "Multeum" - ett multimediehus med informationssökning, bibliotek, teater, café etc. Ett gott initiativ!

Läste en intressant intervju i DN idag. Sverigeaktuella U2:s sångare Bono intervjuas av IFA:s Martin Scholz om engagemanget i världspolitiken.

Bono är ju som kanske bekant inblandad i frågor gällande fattigdomen i Afrika. Han åker omkring och försöker prata vett i Bush, Blair, Schröder, Chirac och andra ledare, och deltog nu senast på G8-mötet. Han föreläser runtom i världen och säger sig vilja förbättra världen.

- Jag pratade mig helt ursinnig och lät mig inte avbrytas. Då slog Bush näven i bordet och skrek: "För helvete, jag är presidenten, det här är Vita huset, kan inte jag få säga något jag med?"

En mycket intressant intervju. Jag sitter och funderar på om det hela bara är ett PR-trick som så mycket annat, om Bono är naiv och låter sig utnyttjas, eller om engagemanget verkligen är genuint. Hoppas verkligen på det sistnämnda.

Då var man tillbaka från Göteborg. Det blev en snabbvisit med två övernattningar på Hotel Gothia Towers, precis vägg i vägg med Svenska Mässan och mittemot Liseberg.

Förutom lite shopping och mys på ett flertal restauranger och krogar, hann vi med Universeum och Liseberg, båda lika fullsatta av hysteriska barnfamiljer som gjorde allt för att ta sig framåt, oavsett om där var någon i vägen eller inte.

Huvudsaken var att få komma iväg en stund, bort från vardagen och ha lite semester. Det behövde jag. :)

Det bästa med att komma hem är att få dyka ner i brevlådan och se om det kommit något roligt.

Upptäckte nyss till min stora glädje att nya mickstativet äntligen ligger på ICA och väntar! Är så grymt less på golvstativet som står och tar plats här inne, så häromdagen beställde jag ett "riktigt" radiostativ. Dyrt, men värt varenda krona.

Jag vet någon som hänger på ICA-låset imorgon bitti. ;) Nåja, en överdrift kanske, men det ska bli skönt med ett nytt stativ.

Hela västra Sveriges befolkning hade tydligen bestämt sig för att gå på Universeum idag. Inklusive alla förbenade 5-åringar som skriker, springer, gråter, snorar och beter sig just som 5-åringar gör.

Det var totalt ohållbart inne på stället så jag sitter utanför och pustar en stund.

Vad heter det när man har fobi för stora, trånga folkmassor, särskilt om den innehåller barn?

Update: Det var precis samma sak på Liseberg. Fullt med folk, trängsel, kaos! Usch.

Sådär, då sitter man på en solig uteservering i centrala Göteborg och myser. Är här med familjen till på torsdag på en liten minisemester. Bor på hotell, äter och dricker gott och lär besöka Liseberg så bror får sitt. Och så har jag åkt spårvagn!

Göteborg är fint, nästan i klass med Stockholm. Trevliga restauranger, sevärdheter och framförallt fina flickor med charmig Göteborgsdialekt.

Göteborg är en perfekt stad för detta ändamål; att bara komma bort och mysa ett par dagar. Skulle dock inte kunna tänka mig att bo här. Stockholm i mitt hjärta. :)

Återkommer...

Jag måste erkänna att det kändes rätt udda att sitta på hotellrummet i Göteborg och titta på när hela Skansen ylade "Stockholm i mitt hjärta" på allsången.

Att sitta på våning 23 i Sky Bar känns betydligt bättre. ;)

Imorgon blir det Universum eller Liseberg, lite beroende på vädret.

Som kanske bekant håller mina föräldrar på att starta ett café i köpcentret Präntaren mitt inne i Strängnäs. Det kommer ligga så centralt det bara går och i princip hela Strängnäs befolkning kommer passera caféet minst en gång i veckan vilket ju är ett ganska bra utgångsläge.

Den planerade starten i juni har passerats för länge sen, men vi vet ju alla hur hantverkare är. ;) Nuvarande plan är att öppna i augusti, och idag satte vi upp affischer på de stora träskärmar som satts upp för att dölja de som snickrar och donar innanför. Det är alltså lite mer "officiellt" nu än tidigare, och ovan ser ni hur affischen ser ut. Självklart är det jag och mitt företag som står för all grafisk formgivning och marknadsföring av det nya caféet.

Jag förutsätter att alla i bloggosfären som har ärenden i Strängnäs i höst tittar förbi och tar en fika? :)

Det är farligt att skrika på sin fru. Kolla den här artikeln... :)

Jag har blivit glasögonorm igen!

Hade glasögon ända fram till 11 års ålder då jag lessnade och tog av mig brillorna en hel sommar, för att sedan vägra ta på mig dem igen. Har klarat mig bra utan glasögon; mitt synfel är inte så allvarligt egentligen, men under det senaste året har jag känt mig mer och mer obekväm i dunkelt ljus och vill gärna ha full belysning här hemma på kvällarna.

Därför valde jag att beställa ett par glasögon från nätet. Optikbutiken tar 395 kr för de flesta av sina bågar, inklusive slipning. Man beställer hem tre provbågar, testar vilken man trivs bäst med och skickar sedan tillbaka alla tillsammans med ett recept från en optiker. Efter någon vecka har man glasögonen helt färdiga i brevlådan. Hur smidigt som helst.

Normalt blir alltså totalkostnaden enbart 395 kr + priset för synundersökning hos optikern, men för mig blev det ett par hundralappar dyrare eftersom jag har specialglas slipade med prisma. Ändå landade priset på åtskilliga tusenlappar under vad det hade kostat i butik. Mina glasögon hade uppskattningsvis kostat 4-5000 kr i butik, fakturan från Optikbutiken landade på totalt 715 kr - och någon skillnad i kvalitet har jag inte märkt. Galet.

Nu känns det mycket bättre att sitta och jobba framför skärmen och jag slipper anstränga ögonen i onödan, samtidigt som jag ser detaljer betydligt bättre.

Idag är det verkligen segt. Regnet öser ner utanför fönstret här i Strängnäs, det mullrar och dånar från himlen och jag känner mig riktigt trött och grötig i huvudet.

Har inget alls planerat under dagen och ganska så lugnt på jobbfronten. Funderar på att gå och lägga mig i sängen för att sova bort resten av dagen, men det känns lite fegt. Vill hitta på något, men vet inte vad. Frustrerande!

Har någon ett bra tips på vad man kan hitta på, mottages detta tacksamt.

Veckans fredagsfyra behandlar ett intressant tema, nämligen "tid".

1. Låter du tiden ha något inflytande i ditt liv eller ordnar du upp livet på något annat sätt?
Jag försöker att inte vara så fruktansvärt tidsstyrd som en stor del av dagens samhälle tyvärr är. Vi rättar oss onödigt mycket efter klockan idag och måste göra precis allt på bestämda tider, bara för att alla andra gör det. Det tycker jag är synd. Jag försöker göra saker vid behov och inte för att klockan säger åt mig att göra det. Däremot får ju inte en sådan inställning gå ut över andra människor, som valt att leva sitt liv efter klockan.

2. Föredrar du väggklocka, armbandsur eller mobiltelefonklockan?
Mobiltelefonklockan, utan tvekan. Jag har ett armbandsur men det blir liksom aldrig av att använda det, jag har ju ändå mobiltelefonen i handen nästan hela tiden. Dessutom är min telefon vikbar med en extra skärm utanpå som visar vad klockan är. Klockrent! Någon väggklocka äger jag inte.

3. Är det dags att byta ut de gamla tidszonerna mot någonting annat nu när internet får ett allt större inflytande?
Ja, en gemensam tid skulle helt klart underlätta idag, när vi kommunicerar mer och mer över gränserna. Det kan dock bli svårt att byta ut själva tidssystemet, men varför inte införa samma tid i hela EU, till att börja med?

4. Har du lätt för att komma ihåg tider?
Det beror lite på. Jag kommer nog ihåg tider ganska lätt, men jag har svårt att uppskatta hur lång tid saker och ting tar. Är en tidsoptimist som tyvärr kommer sent alltför ofta.

Bästa och mest originella musikvideon just nu är den till The Boxer av The Chemical Brothers, helt utan tvekan.

När den hemska flodvågskatastrofen i Asien inträffade i december valde jag att dra mitt strå till stacken och skänka lite pengar till olika biståndsorganisationer.

500 kr gick till Röda Korset, men när jag såg att Läkare utan Gränser hade en riktigt smidig och snabb doneringstjänst på Internet valde jag, bara för sakens skull, att donera 50 kr även till dem.

Sagt och gjort! Röda Korset tackade mig så hjärtligt via mail, Läkare utan Gränser likaså. Jag var nöjd med min insats, och förhoppningsvis var även de drabbade långt bort i fjärran likaså.

Det dröjde några dagar innan ett kuvert från Läkare utan Gränser damp ner i brevlådan. "Tack för ditt bidrag", och så ett inbetalningskort för att jag skulle kunna donera med ännu mer pengar om jag ville. Jag blev lite fundersam; borde inte så mycket av mitt lilla bidrag som möjligt gå till de drabbade och inte till porto och annat? Nåja, tänkte dock inte mer på det utan slängde brevet.

En månad senare kom det ytterligare ett kuvert från Läkare utan Gränser. Ett tjockt sådant med färgtryck både på kuvertet och på materialet inuti. Inbetalningskort, historier om vad man presterat runt om i världen med färgbilder och långa brev från viktiga personer, ja, allt för att jag skulle donera igen. Uppskattar att utskicket kostade minst 10-20 kr att skicka ut, om man tryckt det i en hyfsad upplaga. Nu blir jag väldigt fundersam.

Men det var inte nog. Sedan dess har jag fått ett likadant kuvert hemskickat varje månad! Sammanlagt sju tjocka kuvert med påkostat reklaminnehåll varje gång. Säg att varje utskick kostat 15 kronor (lågt räknat med porto). Då är vi uppe i 105 kronor. Lägg sedan till kostnad för betalsystem, reklambyråer och övrig personal så höjer vi kostnaden ytterligare och helt plötsligt har man gått back ganska rejält på mitt lilla bidrag. Då blir man ganska ledsen och tappar tron på denna organisation totalt.

Bägaren rann över när jag fick det senaste kuvertet idag och jag beslutade mig för att ringa till Läkare utan Gränsers kontor för att fråga vad de håller på med. Resultatet hör ni här. Observera att jag låter mycket mer aggresiv än jag egentligen är. ;)

Usch.

Jens of Stendöd.

Jag föll för suget och beställde en Jens of Sweden MP-120 mp3-spelare för 895 kronor på inet.se. Många avrådde mig från att köpa den eftersom kvaliteten sägs vara sviktande, men det brydde jag mig inte om - Jens verkar ju vara en reko kille.

Fick hem den idag, hämtade den glatt på ICA tillsammans med tillhörande snöret som fick beställas separat, och gick hem. Pluggade in spelaren i datorn för att ladda och fylla med musik, fungerade klockrent. Började med att ladda ner senaste mjukvaruuppgraderingen från Jens of Swedens hemsida. Installerade, Completed, smidigt och smutt. Klockrent ju!

Men plötsligt... tjoff! Skärmen blev svart och allt bara dog. Sen dess har jag inte fått igång den. Den laddas inte och det går inte att slå på den överhuvudtaget.

Har provat precis allt; startat om dator, provat i annan dator, tryckt in resetknapp, ingenting fungerar. Jag blir så less.

Det hela verkar sluta med ett returnummer från Jens of Swedens serviceavdelning. Det ska bli intressant att se hur man blir bemött efter att ha skickat in den. Riktigt spännande att behöva skicka in splitter nya produkten på service efter fem minuters användning. Eller kanske inte...

Kablar.

Jag hatar kablar.

Kablar är elaka, grymma, fula, jättefula och bara... evil. Jag HATAR kablar.

Varför finns kablar? Jag hatar kablar.

Var är det trådlösa samhället?

JAG HATAR KABLAR!

foto: Sami Tolonen/Radioseven

Jag och Jesper tog oss en liten dagsutflykt till Arvikafestivalen, där våra kollegor från Radioseven sänder live.

Det var precis som förra året; ett extremt lokalt regnmoln över festivalområdet (beställer arrangörerna regnet eller är det bara ren (o)tur?), mycket blandat folk och musikstilar, och hela världens matkulturer samlade i ett antal olika restaurangtält. Fantastiskt.

Jag hann inte se något helt uppträdande, förutom något nytt lovande rockband på alternativscenen. Däremot, precis innan vi drog oss hemåt igen, började Robyn spela och de 3 minutrarna jag hann höra lät faktiskt riktigt bra. Tjejen har en sjukt skön röst.

Trodde jag skulle stöta på Martin också, men kom inte närmare än ett par sms... bättre lycka nästa gång.

Arvikafestivalen är kul och intressant, men att åka dit som deltagare är nog inte riktigt my cup of tea. Det räcker gott att vara där som journalist.

Blogger har strulat hela dagen men här kommer iallafall, sent omsider, mina svar på Fredagsfyran:

1. Vilket förhållningssätt skall man ha mot sitt barn? Sträng lärare, kompis, förebild eller något annat?
Man ska inte vara något annat än just en förälder, vilket väl är en blandning av allt det ovan nämnda; en sträng lärare som uppfostrar, en kompis och vän att anförtro sig åt, och så förebilden som barnet ser upp till.

2. Vems ansvar är det och hur rättar man till det om man uppfattar att ens barn börjar komma snett?
Föräldrarna har naturligtvis ett stort ansvar, det allra största! Man kan även lägga lite ansvar på barnet själv. Detta ansvar ökar proportionellt mot åldern - ju äldre barnet blir, ju mer bör man släppa över ansvaret på barnet.

3. Är det en rättighet att ha barn?
Absolut inte. Det är ett ansvar att ha barn, och kan man inte ta det ansvaret har man ingen rätt att sätta ett liv till livet. En självklarhet.

4. Hur gör man för att ge ett barn en så bra start i livet som möjligt?
Jag tror man måste ha erfarenheten själv för att svara på den här frågan. Jag har inte den erfarenheten och ber därför att få vänta ett par år innan jag uttalar mig.

Alltså, det är ju nästan så att man blir tårögd.

Jag kan nog inte bli förvånad över vad Aftonbladet och Expressen hittar på längre, så jag sitter istället och fnittrar åt deras dumheter.

Kung Carl Gustaf råkar ha handen lite för långt ner på Helena Paparizous rygg när de kramas, en fotograf råkar få en bra vinkel och VIPS! Plötsligt har vi löpsedlar och rubriker i storlek med bombningarna i London förra veckan. Dessutom - som pricken över i:t - slänger man in den fruktansvärt relevanta frågan "Har kungen handen för långt ner på Helenas bak?". Å nej, tänk om svaret blir ja!

(Vad är för långt förresten? Är det när läsarna tycker att CG ser pilsk ut och verkligen visar hur mycket han njuter av att ha handen på den grekiska sångerskans rumpa? Patetiskt.)

Var det någon som ens noterade att flera hundra människor dog i en tågkrasch i Pakistan för ett par dagar sen? Just det. Aftonbladet valde att lägga den rubriken i liten font långt ner på sin hemsida.

Man kan tycka jag ger mig på och bryr mig alldeles för mycket om kvällstidningarna helt i onödan. Och ja, jag erkänner, det är kanske slöseri med energi. Problemet är bara att jag blir frustrerad när jag ser att folk verkligen köper skiten? Om någon har svaret på varför, kan ni väl dela med er. Snälla. Jag vill veta.

Åh, förresten. Missa inte det högaktuella scoopet om den nakna fotografen på Öland som kan vara anställd av Aftonbladet. Tack, Dagens Media!

Imorgon åker Jesper och jag till Arvikafestivalen, bara över dagen, för att hälsa på våra kollegor.

Vi tänkte kika lite hur det går för dem, och passa på att spana in fina flickor. Blir till att sova tidigt idag, för jag tänkte ta 08:40-tåget hem till Jesper så att vi kan vara på plats så skapligt som möjligt.

Ehm. Jag låg nyss och sov i min sköna säng och drömde konstiga drömmar om att min tv levde ett eget liv och satte på sig själv mitt i natten.

Plötsligt vaknade jag av ett konstigt ljud. "Nää, det kan inte stämma", tänkte jag men jodå. Det var ljudet av min skrivare (!) som helt av sig själv stod och skrev ut ark efter ark efter ark...

Jag har inte ens vågat gå upp och se efter vad som står på de utskrivna arken, utan ligger vettskrämd och yrvaken i sängen och skriver med mobilen.

Hjälp! Snart blir jag väl anfallen av tvättmaskinen också...

Flyg- och höjdrädda internetmamman Annica Tiger ska, trots sina fobier, hoppa tandemhopp från 4000 meters höjd.

Jag skulle aldrig våga mig på något sånt! När jag väl befann mig i planet skulle jag svära över hela idén med att hoppa från flera tusen meters höjd och utsätta sig för en totalt onödig risk. Skulle nog kräkas ur mig något i stil med "Det är bara dumma idioter som utsätter sig själva för sånt". Ändå har jag ingen särskild flyg- eller höjdrädsla, bara avsky mot höga farter och risker.

Men jag avundas Annica ändå, det är riktigt modigt. Go, go, go!

Idag rann bägaren över.

Jag har ett enormt tålamod när det gäller ny teknik och företag som driver på marknaden, men efter två år och säkert hundratals samtal till 3s kundtjänst och fortfarande ingen förbättring av något, ger jag nu upp och byter operatör.

Ringde 3 och försökte komma fram till någon bra lösning, då jag fortfarande har ett par månader bindningstid kvar, men det lyckades jag inte med. Det var kalla handen direkt, trots att han såg alla mina ärenden i databasen. Utöver detta har 3s nät legat nere större delen av arbetsdagen idag - jag har med andra ord varken kunnat ringa eller ta emot samtal/SMS på mitt företags officiella telefonnummer på hela dagen. Inte heller har man kopplats till telefonsvararen, utan bara fått höra något skumt felmeddelande eller spärrton. Illa! Riktigt, riktigt illa.

Nu väntar jag på en offert och förslag på bra telefonnummer från Tele2Comviq. Jag har avskytt dem i flera år, sedan jag bytte från ett struligt Comviq Kontant, men efter rekommendationer från vänner och bekanta, föll valet ändå på dem. Dessutom har de sjukt bra priser.

Kul överslagsräkning:
Med 3 betalar jag idag ca 14080 kr om året.
Med Tele2Comviqs företagsabonnemang betalar jag ca 6768 kr om året.

Jag sparar således ca 7312 kr per år, bara på att byta operatör. Som en bonus kanske jag även kommer kunna ringa med min mobiltelefon, till skillnad från idag. Helt sanslöst.

I'll keep you informed.

Äntligen! Idag kom IDG/Computer Sweden med ett glädjande besked.

Post- och telestyrelsen, PTS, har idag meddelat Teliasonera om att fristen för att erbjuda adsl utan krav på teleabonnemang har gått ut och snart hotar böter.

Ja, det var väl på tiden. Telia måste faktiskt lära sig en läxa nu, man kan inte hålla på med översittarfasoner hur länge som helst till. Och vilka ursäkter sen!

Företaget har i sina klagomål till PTS sagt att det inte är möjligt att införa den nya modellen förrän i april 2006. Detta eftersom företaget först måste avsluta ett stort pågående projekt att byta logiken från att vara baserad på telefonnnummer till att vara adressbaserad.

Vaddå "måste avsluta ett stort pågående projekt"? Hörrni, skärp till er (eller "nyktra till" som Jens skulle säga). Ni har inte varit en myndighet sedan 1993!

Faktum är att de haft fem månader på sig från att PTS senast sa till dem - och då utfärdade en tidsfrist på tre månader. Två månader för sent svarar Telia med ett blankt och trotsigt "nej, det tänker vi inte". PTS verkar nu börja förstå att man inte kan dalta med Telia utan måste ta i med hårdhandskarna för att det ska hända saker.

Jag blir så less på "statliga" företag som dels blir favoriserade av myndigheter, men även utnyttjar detta till sin fördel medvetet.

Note to self:

Ta inte på dig jeans nästa gång du ska irra runt på diverse möten i Stockholm och det samtidigt är över 30 grader varmt i skuggan.

För några år sen hade jag en egen hemsida på adressen robin.rocas.net. Där fanns något som kallades "veckoboken", där jag skrev ett litet inlägg varje vecka. Motsvarigheten till dagens blogg, kan man alltså säga.

Tack vare Web Archive hittade jag min gamla fina hemsida och har nu suttit och lagt in alla inlägg jag kunde hitta (fram till juni 2001). Jag har även varit duktig fört över några av alla de dagboksinlägg jag skrivit på LunarStorm genom åren. Inget intressant alls, men kul att ha kvar.

Och nej, kvaliteten på inläggen håller kanske inte någon vidare standard, men tänk på att jag var 14-15 år när jag skrev dem.

Godmorgon. Så här länge är det sällan man sover. Å andra sidan jobbade jag ju i natt.

Det blev en rolig kväll. Hade fullt inne i vår bar i nästan två timmar. Sommarens låt verkar helt klart vara Freddie - Glider I Sommartider.

En sak som är lite rolig är när folk kommer fram och säger att de känner igen en från Radioseven. "Brukar lyssna på dig när du sänder! Du är skitbra!" fick jag höra igår. Sånt värmer alltid.

Nu funderar jag på vad man ska ägna den här söndagen åt. Börjar nog med lite "frukost", så får vi se sen.

Jag blir alltid lika fascinerad av människor som har alldeles för lite att göra och därför, helt utan anledning, ger sig på helt oskyldiga människor.

From: toolbox 2005 <toolbox2005@fastermail.com>
To: robin.calmegard@radioseven.se
Subject: comment

YOUR FUCKING RADIO SUCKS...AND YOU ARE A FAG...WHAT ARE YOU GOING TO DO ABOUT IT...YOU FUCKING COCOKSUCKER...KISS MY ASS YOU FUCKING JERK...

--
_______________________________________________
Get your free email from http://fastermail.com

...varför, liksom? Jag förstår inte. Men det är ju faktiskt lite underhållande.

Linda Mertens i Milk Inc. måste vara världens vackraste sångerska just nu. Vem har inte dreglat över videon till exempelvis Sleepwalker?

Har ägnat eftermiddagen åt att gå igenom mina Milk-videos jag har hemma. Linda är den tredje eller fjärde sångerskan i dancegruppen, och förhoppningsvis stannar hon kvar. För förutom att hon ser bra ut, kan hon även sjunga och dansa - något som tyvärr är ganska ovanligt i dagens digitala musikstudios.

Nej, jag utser Linda Mertens till årets bästa och vackraste sångerska i dancegenren. Utan tvekan.

Ikväll blir det DJing i Havannabaren på Norrtull.

Ni som känner mig sedan innan vet att jag försökt mig på att blogga tidigare, och tänker säkert; "det blir som vanligt, han bloggar en vecka, sen lessnar han igen".

Faktum är att det KAN bli så, men jag hoppas inte det. Har upptäckt att jag har alldeles för många åsikter och att det är väldigt frustrerande att bara sitta inne på dem när man kan sprida dem över världen.

Så, detta får ses som ett riktigt seriöst försök till att börja blogga igen. Dessutom tog jag hjälp av Blogger, för att slippa allt det tekniska den här gången. Mycket smidigt och bra, tycker jag.

Black Ingvars har gjort en hårdrockscover på "Schnappi Das Kleine Krokodil", ni vet barnsången som gick om alla och toppade (toppar?) försäljningslistor tidigare i vår.

Fantasifullt! Men är det bra? Njä. Föga förvånande; originalet var ju knappast en musikalisk orgasm, det heller.

Tänkte försöka vara som alla andra och svara på frågorna i Fredagsfyran. Och eftersom det är fredag är det alltså dags idag.

Tema: Rymden

1. Är det viktigt att vi fortsätter utforska rymden
trots de höga kostnaderna?
Vi människor har alltid, och kommer alltid att ha, en nyfikenhet vad gäller vårt ursprung, historia och varför saker och ting egentligen är som de är. Svaret på många frågor finns kanske ute i rymden, och ja, jag tycker därför det är väldigt viktigt att vi fortsätter forska om rymden.

2. Kommer människan någon gång lyckas kolonisera rymden?
I framtiden kanske, men det dröjer nog många år till.

3. Är vi ensamma eller finns det liv på andra planeter?
Jag har så grymt svårt att tro att vi är ensamma när rymden är oändlig(?). Däremot behöver det inte vara så att det finns liv av den typen som vi är van vid. Våra ögon kanske inte ens kan uppfatta det liv som finns, de kan ju befinna sig i en annan "dimension" - något som vi inte har tillräcklig intelligens för att förstå. Än.

4. Kan himlakroppar påverka vårt liv
på det sätt som astrologerna tror?
Nej, det tror jag dock inte på. Det är bara myter och ett sätt att tjäna pengar på. Visserligen smart, men vi människor är å andra sidan ganska så lättlurade.

Det är svårt att ta kort på ett regn, särskilt med en halvtaskig mobilkamera, men jag var bara tvungen.

Man kan nog inte ens kalla det som var nyss för regn. Vet inte vad man kan kalla det, men det fullkomligen hällde ner regn och hagel från himlen under en halvtimme eller så. Vägarna svämmades över under en period och det var ganska mäktigt att stå och titta på från balkongen.

Låg och kollade på en dokumentär igår. Det var en repris av Kalla Fakta från i våras, då man tog upp fallet med en 17-årig tjej som blev våldtagen när hon låg och sov. Förövaren erkände brottet men fick ändå bara straff för "Sexuellt utnyttjande". Varför? Jo, tjejen låg och SOV. Då är det inte lika allvarligt.

Nu har man iofs ändrat lagen så att det heter våldtäkt även om offret låg och sov, men KAN NI FATTA att den tidigare lagen förmildrade en våldtäkt som skett på någon som legat och sovit, varit berusad eller... håll i er... HANDIKAPPAD. Alltså, var man handikappad eller låg och sov var det plötsligt lite mer "okej" eller "förståeligt" att man våldtagit vederbörande. Eh?

Men värst var väl trots allt hur den stackars tjejen blev behandlad under polisutredningen och rättegången;

"Var du berusad? ... inte det, okej. Hur länge höll han på då? ... vaddå vet inte? Men då var du väl berusad? ... nähä, hur länge höll han på då?"

"Men VAR det verkligen så allvarligt då? VAR du inte med på det, lite iallafall?"

och så vidare. Det är ju så man blir riktigt förbannad. Snacka om sjukt. Och som pricken över i:et blev straffet alltså förmildrat, för att tjejen SOV. Man förstår att hon blev frustrerad och väldigt ledsen :( Och som om det inte var nog vägrade försäkringsbolaget att betala ut en krona... det var ju "bara sexuellt utnyttjande"... såg samma dokumentär när den gick i våras och jag blev lika arg nu som då.

På tal om sjuk värld ja.

Explosioner i London. Många skadade och döda. En riktig attack mot det sk "öppna samhället". Vart är vi på väg? Samtidigt blir tre oskyldiga personer beskjutna på öppen gata i Malmö, en har dött redan.

En sorglig dag alltså, en sån dag där jag går och funderar på vad det är som händer egentligen. Jag försöker ständigt analysera hur folk tänker i olika situationer, som när man våldtar en stackars tjej, eller planerar en attack som kommer skörda hundratals oskyldiga liv. Ibland tror jag att jag lyckas få fram en rätt klar bild, ibland är det svårare. Men även om man förstår DERAS anledning (vad som rört sig i deras huvud), har jag mycket svårt att hålla med... det finns ALDRIG en anledning att skada en annan människa, oavsett vad dess ledare eller land gjort. Om alla tänkte likadant och skipade konstiga religioner och sekter kanske saker och ting skulle se bättre ut här i världen.

Oj, vilket seriöst och långt inlägg, men ibland blir jag bara så förbannad. Skulle kunna skriva hur långa inlägg som helst om vad jag tycker om hur folk behandlar varandra... men försökte hålla mig ganska kort här iallafall. Risken finns att saker misstolkas, hoppas inte.

När jag läste dagens intelligentaste avslöjande gick jag nästan i taket.

Här har polisen förberett en knarkrazzia i (enligt Aftonbladet) flera månader, för att försöka bli av med det värsta packet i partystaden Båstad. Ett fåtal dagar innan det stora tillslaget råkar en sommarvikarie få nys om det hela och blir exhalterad. Det hela resulterar i en artikel som berättar var, hur och exakt när det hela ska ske.

Frågan är hur mycket planeringen har kostat polisen, och hur mycket det ger efter denna totalt ansvarslösa journalistik. Heja Aftonbladet!